Arbetsgivaren har ansvaret för att genomföra en radonmätning på arbetsplatsen och vidta åtgärder vid förhöjda radonhalter. Radon är en osynlig, luktfri och färglös gas som är farlig för hälsan, och det enda sättet att upptäcka den är att mäta. Långvarig exponering av höga radonhalter ökar risken för lungcancer, vilket orsakar cirka 500 fall per år i Sverige och är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning.
Att begränsa radon på arbetsplatsen är viktigt och obligatoriskt enligt arbetsmiljölagen. Radonhalten bör mätas under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april, och om årsmedelvärdet överstiger den nationella referensnivån (200 Bq/m3 under arbetstid) måste arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska den (radonbesiktning).
Enligt ny statistik som rapporterats av Göteborgsposten, har en av fem undersökta arbetsplatser förhöjda värden av radon. Av de undersökta arbetsplatserna hade drygt 150 en radonhalt på över 400 Bq/m3 och 40 arbetsplatser hade radonhalt över 1 000 Bq/m3.
Att göra en radon mätning på arbetsplatsen är enkelt och radonmätare för långtidsmätningar kan beställas hos ackrediterade företag som är specialiserade på radon. Långtidsmätningar med spårfilmsdosor ger ett tillförlitligt årsmedelvärde och är det säkraste sättet att mäta radon på. Det är viktigt att följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatsen för att kunna jämföra resultatet med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärde och Socialstyrelsens riktvärde för radon i lokaler för allmänna ändamål.
Gällande gräns- och riktvärden för arbetsplatser
Den nationella referensnivån för radon i inomhusluft är 200 Bq/m3 vid normal arbetstid på 1800 h i lokaler ovan jord. För källare och bergrum är referensnivån 400 Bq/m3 vid normal arbetstid på 1800 h. För berg- och gruvarbete är referensnivån 1300 Bq/m3 vid normal arbetstid på 1300 h.
Från och med oktober 2021 gäller en ny och förbättrad metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser som ersätter den från 2004.